I en samverkansentreprenad med riktkostnad är en ÄTA inte bara en fråga om vad arbetet kostar. Den avgör också var målstolpen står, och därmed hur ett över- eller underskott ska delas i slutet.
Riktkostnad och incitament i korthet
Riktkostnaden är parternas gemensamma uppskattning av vad entreprenaden ska kosta. Den tas ofta fram tillsammans under projekteringen, med öppna kalkyler. Entreprenören får sedan betalt på löpande räkning, och när projektet är klart jämförs den verkliga kostnaden med riktkostnaden.
Skillnaden delas enligt en fördelningsnyckel som parterna bestämt i förväg, till exempel 50/50. Blir det billigare än riktkostnaden delar parterna på besparingen. Blir det dyrare delar de på överskridandet, ibland upp till ett tak. Tanken är att båda ska tjäna på att hålla nere kostnaden.
Modellerna varierar. Om incitamentet räknas på självkostnad med eller utan arvode, om det finns tak och golv, och hur fördelningen ser ut, bestäms i det enskilda avtalet. Exemplet nedan är förenklat.
Ett räkneexempel
Riktkostnaden är 40 miljoner kronor och över- och underskott delas lika. Under projektet beställer beställaren ett tillägg som parterna kalkylerar till 2 miljoner. Den verkliga kostnaden landar på 41 miljoner.
| Riktkostnaden justeras | Riktkostnaden justeras inte | |
|---|---|---|
| Riktkostnad | 42 000 000 | 40 000 000 |
| Verklig kostnad | 41 000 000 | 41 000 000 |
| Skillnad | 1 000 000 under | 1 000 000 över |
| Entreprenörens andel (50 %) | +500 000 | −500 000 |
Arbetet och kostnaden är desamma i båda kolumnerna, men beslutet om riktkostnaden gör en miljon kronors skillnad för entreprenören och lika mycket åt andra hållet för beställaren. Därför behöver varje ändring som kan påverka riktkostnaden prövas och dokumenteras lika noga som en ÄTA i ett fastprisprojekt.
Vad brukar flytta riktkostnaden?
Det är avtalet som avgör. Följande är en vanlig utgångspunkt:
- Ändringar och tillägg som beställaren begär ändrar vad som ska byggas. Då brukar riktkostnaden följa med.
- Arbeten som utgår sänker riktkostnaden, annars tjänar någon på att något inte blev gjort.
- Kostnader för sådant som redan ingick brukar inte flytta riktkostnaden, även om de blev dyrare än kalkylerat. Det är just den risken som incitamentet ska fördela.
- Egna misstag och omarbete flyttar normalt inte riktkostnaden.
- Oförutsedda förhållanden, till exempel oväntade markförhållanden, är en gråzon. Svaret beror på hur risken fördelats i avtalet.
Två beslut även här
Precis som vid en vanlig ÄTA finns två frågor. Saken: ska ändringen genomföras, och räknas den som en ändring som flyttar riktkostnaden? Kostnaden: med hur mycket ska riktkostnaden justeras? Håll isär dem, så att arbetet kan starta när saken är klar medan beloppet fortfarande diskuteras. Mer om det i Sak och kostnad: två beslut, inte ett.
Dokumentera varje justering
En riktkostnad som justerats muntligt på ett möte är en riktkostnad som någon kommer att minnas annorlunda. Varje justering bör:
- vara skriftlig och godkänd av behöriga företrädare för båda parter, till exempel i protokoll från styrgruppen
- ha datum, belopp och grund: vilken ändring, och varför den flyttar riktkostnaden
- hänvisa till det ÄTA-ärende den bygger på.
Håll en löpande sammanställning: ursprunglig riktkostnad, varje justering för sig och aktuell riktkostnad. Då är slutavstämningen en summering i stället för en utgrävning.
Underentreprenörerna i samma projekt
Även i ett samverkansprojekt arbetar många underentreprenörer till fast pris mot entreprenören. För dem är en ändring en vanlig ÄTA som ska underrättas, prissättas och beslutas. Att entreprenören godkänner en underentreprenörs ÄTA betyder inte automatiskt att riktkostnaden ska justeras. Beror ändringen på beställaren kan entreprenören behöva ta upp den med beställaren som en justering. Beror den på entreprenörens egen samordning gör den normalt inte det.
Det blir alltså två spår: underentreprenören mot entreprenören, och entreprenören mot beställaren. Båda behöver vara tydliga, och det ena får inte blandas ihop med det andra.
Nya standardavtal är på väg. I Byggandets Kontraktskommittés remissförslag till AB 25 och ABPU 25 ersätts begreppet ÄTA av ”ändring av entreprenaden” och ”avvikande förhållande”. Enligt BKK:s senaste besked kommer de nya avtalen tidigast under senare delen av 2027. Principerna i den här guiden gäller oavsett vad ändringarna kallas. Mer i AB 25 och ÄTA.
Checklista
- Vi har avtalat vilka typer av ändringar som justerar riktkostnaden.
- Vi vet vem som får besluta om en justering, och i vilket forum.
- Varje justering har datum, belopp, grund och hänvisning till ÄTA-ärendet.
- Vi har en löpande sammanställning av riktkostnadens förändringar.
- Underentreprenörernas ÄTA och justeringar mot beställaren hålls i separata spår.
Så stödjer ByggBalans detta
I ByggBalans prövas varje ÄTA i sak och kostnad var för sig, och varje beslut sparas med namn, datum och belopp. I projekt med tre parter hålls underentreprenörens spår mot entreprenören skilt från entreprenörens spår mot beställaren. Då finns underlaget samlat när riktkostnaden ska justeras eller stämmas av.
Vill du se hur det fungerar i praktiken?
Berätta kort om ert projekt, så visar vi hur ByggBalans håller isär spåren mellan underentreprenör, entreprenör och beställare.
Skriv till ossDen här texten är allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning. Det är villkoren i ert avtal som gäller.