Motkrav: så för du över en kostnad mellan underentreprenörer

Ibland uppstår en kostnad hos en underentreprenör som egentligen orsakats av en annan. Då behöver totalentreprenören kunna föra över kostnaden och göra det spårbart.

När behövs ett motkrav?

Ett vanligt exempel är golvläggning. Undergolvet uppfyller inte toleranskraven för planhet — det buktar och är för ojämnt — och det är utfört av en annan entreprenör. Att lägga golv på ett underlag som inte är plant är sällan ett alternativ, så golvläggaren måste antingen anmäla en avvikelse eller få underlaget åtgärdat.

Ofta är det golvläggaren som åtgärdar det, eftersom golvläggaren redan har personal på plats och kan rätta till underlaget snabbt. Det håller nere både tid och kostnad. Golvläggaren skickar då en ÄTA till sin beställare, totalentreprenören.

För entreprenaden som helhet är åtgärden en kostnad för att rätta ett fel. Beställaren får varken mer eller bättre — det blir bara en merkostnad som beror på ett utförandefel, ofta innan felet hunnit besiktigas men som måste åtgärdas för att nästa arbete ska kunna fortsätta. Kostnaden bör därför bäras av den som utförde undergolvet.

Ett motkrav är totalentreprenörens sätt att föra kostnaden till rätt underentreprenör. Det görs som ett eget, dokumenterat ärende i stället för som ett oförklarat avdrag på den ansvariga underentreprenörens faktura eller ÄTA-lista. Grunden är alltså inte en ändring eller ett tilläggsarbete som ger ett mervärde, utan oftast ett fel i entreprenaden. Därför regleras motkravet som ett avdrag som motsvarar kostnaden för att avhjälpa felet.

Tänk på kontrollen i förväg. Den som tar över efter en annan entreprenör har ofta ett ansvar att kontrollera underlaget innan arbetet påbörjas, och att anmärka om det inte uppfyller kraven. Görs det inte kan ansvarsfrågan bli oklar. Dokumentera därför avvikelsen — gärna med mätprotokoll och foton — innan arbetet fortsätter.

Vad ett motkrav bör innehålla

• Orsaken. Vad hände, och varför ska kostnaden bäras av mottagaren?
• Koppling till ursprunget. Hänvisa till den ÄTA eller händelse som kostnaden härrör från, om det finns en.
• Kostnadsspecifikation. Antal, enhet och à-pris — samma tydlighet som i en ÄTA.
• Påslag eller arvode enligt mottagarens avtal, om det ska tillämpas.
• Mottagare och svarsdatum. Vem ska svara, och senast när?
• Bilagor. Foton, mätprotokoll och mejl som visar orsak och konsekvens.

Mottagaren ska kunna svara

Ett motkrav som bara kan accepteras är inte en dialog. Mottagaren bör kunna godkänna, godkänna en del och lämna ett motbud, eller neka — på samma sätt som vid en ÄTA. Sak och kostnad prövas var för sig, se Sak och kostnad: två beslut, inte ett.

Redovisa avdraget öppet

Ett godkänt motkrav ska synas som en egen rad när slutbeloppet räknas fram: summan före avdrag, motkravet, och det som ska faktureras. Då kan båda parter följa hur beloppet uppstått, och avdraget kommer inte som en överraskning.

Vanliga misstag

• Avdrag utan förvarning. Mottagaren får reda på det först när fakturan skickas.
• Oklar orsak. ”Extra kostnader” är inte en orsak.
• Ingen koppling till underlaget. Utan dokumentation går det inte att pröva kravet.
• Blandning med vanliga ÄTA-poster. Motkrav bör hållas isär från mottagarens egna ÄTA, så att ingen tror att det är en kostnad mottagaren själv begärt.

Så stödjer ByggBalans detta

Ett motkrav i ByggBalans är ett eget ärende med eget nummer. Det går genom samma steg som en ÄTA — godkänna, delgodkänna, neka — och visas under en egen rubrik hos både totalentreprenören och mottagaren, så att det aldrig förväxlas med vanliga ÄTA.

Den här texten är allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning. Det är villkoren i ert avtal som gäller.