En ÄTA som inte är tydligt underrättad blir svår att få ersättning för. Här är vad en komplett underrättelse bör innehålla — och varför varje del är viktig.
Varför underrättelsen är så viktig
ÄTA står för ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten — allt som avviker från det som ursprungligen ingick i uppdraget.
Diskussionerna om en ÄTA handlar sällan bara om kostnaden. De handlar om vem som beställde vad och när, vilka förutsättningar som gällde enligt kontraktet och under vilka förhållanden arbetet utfördes. Ändå hamnar fokus ofta direkt på pengarna: den ena parten vill ha betalt, den andra vill hålla nere kostnaden, och prutandet börjar innan man har konstaterat det viktigaste — är vi överens om att det här är ett ÄTA-arbete?
Kostnaden är en följd av att något har förändrats. Beskriv därför noga vad som avviker från kontraktet och vad det får för konsekvenser. En bra underrättelse svarar på vad som har förändrats och varför, vad som behöver göras, hur tiden påverkas — och sist men inte minst hur kostnaden påverkas.
Kommer underrättelsen i tid får beställaren en rimlig chans att ta ställning, och kan fortfarande påverka utfallet: välja en annan lösning, ändra omfattningen eller förenkla. Kommer den för sent kan beställaren bara konstatera att kostnaden redan har uppstått. Entreprenören är dessutom i de flesta fall skyldig att underrätta beställaren utan dröjsmål. Underrätta därför i tid.
Kontrollera alltid ert avtal. Hur och när en ÄTA ska beställas och underrättas, och vilka frister som gäller, styrs av ert avtal. Enligt standardavtalen AB 04 och ABT 06 ska beställda ÄTA-arbeten som huvudregel beställas skriftligen innan de påbörjas. Arbeten som likställs med ÄTA, till exempel på grund av fel i handlingarna, ska underrättas — och överstiger de ett halvt prisbasbelopp ska det ske innan arbetet påbörjas. Saknas beställning eller underrättelse kan rätten till ersättning gå förlorad. Läs bestämmelserna i just ert avtal noggrant.
Sju punkter en komplett underrättelse bör ha
- Vad som har hänt. Beskriv händelsen som föranleder underrättelsen: en ändrad eller tillkommande ritning eller funktion, en tilläggsbeställning, en oförutsedd händelse eller nya förutsättningar. Håll dig till fakta, inte skuldfrågor.
- Konsekvensen. Vad innebär händelsen? Tillkommer något, utgår något eller ska något ändras? Påverkas kvalitet, miljö eller arbetsmiljö? Var så konkret som möjligt — minnet sviktar fort. ”Extra tid” eller ”mer virke” räcker sällan när någon i efterhand ska förstå vad som hände. Skriv så att vem som helst, när som helst, kan läsa underrättelsen och förstå vad som hänt och vad det fick för följder.
- Kopplingen till handlingarna. Vilken ritning, beskrivning eller avtalspunkt avviker arbetet från, och hur? Ange revision och datum, så att ingen behöver gissa vilken version du menar eller hur du tänker. Under ett projekt finns ofta flera versioner av samma handling — hänvisa tydligt och bifoga de aktuella.
- Kostnaden. Ange beloppet med specifikation: antal, enhet och à-pris, samt påslag och arvode enligt avtalet. Beskriv också hur ÄTA-arbetet ska regleras — fast pris, à-priser eller löpande räkning — och hur en eventuell budget ska följas upp. Är kostnaden inte känd än? Skriv det, och när du räknar med att kunna presentera den.
- Påverkan på tiden. Ja eller nej. Om ja: vilken del av tidplanen berörs, och med hur mycket? Kan tidspåverkan minskas eller undvikas med andra åtgärder, som i så fall kan kräva en ny beställning? Vet du inte än — skriv det, och att du återkommer när du vet.
- Vem och när. Vem har upprättat underrättelsen, och när? Har någon gett en muntlig beställning — skriv vem, när och vad som sades. Kom beställningen via mejl eller liknande? Bifoga den.
- Svarsdatum. När behöver du besked? Utan en tidpunkt kan ett ärende ligga i veckor medan arbetet står still eller går vidare på osäker grund. Brådskar det för framdriften, skriv varför och vad som händer om svaret dröjer. Tydlighet skapar förståelse mellan parterna.
Dokumentera allt. Bifoga foton, mejl, mötesprotokoll och skisser. Det som är dokumenterat är lättare att komma överens om än det som bara uppfattats. Upplevelser skiljer sig från person till person: en part kan tro att problemet löstes med en snabb genomgång på plats, medan den som rent praktiskt fick lösa det räknade med rimlig ersättning för merarbetet.
Sak och kostnad — håll dem isär
Två frågor blandas ofta ihop och behandlas som en. Då dras fokus mot den ekonomiska regleringen, och det blir svårt att ta ställning till själva underrättelsen.
Saken: är vi överens om att det här är ett ÄTA-arbete? Ska arbetet utföras, och ingår det i kontraktsåtagandet eller inte?
Kostnaden: när saken är avgjord blir det lättare att ta ställning till vad arbetet kostar, och hur det påverkar tid och kvalitet.
Fokuserar man för tidigt på kostnaden fastnar underrättelsen ofta så fort någon tycker att det blir dyrt eller obekvämt. Det ligger i sakens natur att den som får en ökad kostnad helst vill att någon annan står för den.
Håller ni isär frågorna kan ni först besluta om arbetet ska utföras och om det är ett ÄTA-arbete. Då kan arbetet komma igång tidigare, och produktionen slipper bli ineffektiv eller hamna i tidsnöd medan priset diskuteras. Varför kostnadsfrågan ofta är svår att reda ut beskrivs i Sak och kostnad: två beslut, inte ett.
Vanliga misstag
- Muntliga överenskommelser utan dokumentation. ”Vi tar det på plats” fungerar tills någon ska minnas vad som sades — eller har slutat, bytt roll eller är sjuk.
- Underrättelse efter att arbetet utförts. Då har motparten inte haft chansen att välja bort arbetet eller ändra dess omfattning, och det kan dessutom påverka rätten till ersättning.
- Vaga beskrivningar. Otydlighet gynnar sällan den som ska få betalt.
- Ingen mottagare eller svarsdatum. Ärendet hamnar i en inkorg där ingen känner ansvar — om det ens hamnar i en inkorg. Ibland läggs underrättelsen tyst upp i en projektportal där ingen vet att den finns.
- Flera versioner i olika mejltrådar. När det finns flera versioner av samma ÄTA vet ingen vilken som gäller — till exempel olika ÄTA-sammanställningar, eller underlag som ser olika ut men har samma revisionsdatum.
Så stödjer ByggBalans detta
Formuläret för en ÄTA i ByggBalans följer den här checklistan: skäl till underrättelse, konsekvens, koppling till handling, kostnadsspecifikation, tidspåverkan och svarsdatum. Sak och kostnad beslutas var för sig. ÄTA-nummer, datum och vem som underrättat registreras automatiskt första gången ÄTAn skickas, och varje beslut sparas i en logg som alla parter ser.
Vill du se hur det fungerar i praktiken?
Berätta kort om ert projekt eller er organisation, så visar vi hur ByggBalans skulle passa er.
Skriv till ossDen här texten är allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning. Det är villkoren i ert avtal som gäller.